se men inte röra vs. röra men inte se
Se men inte röra vs. röra men inte se, jag talar om det ständiga kaoset i mitt hem. Det ligger saker överallt. Vart man än tittar så ligger det missplacerade föremål på alla tänkbara ytor.
Pennor i sängen, leksaker under fötterna, strumpor som inte är tvättkorgen, fjärrkontroll på spisen, häftapparat på badkarskanten, oj - här ligger en tandborste.
Och ingen annan än jag verkar varken bry sig eller se detta. Fram tills vederbörande ägare ropar -"har du sett min...?"
Tänk så många timmar man spenderar på att bara vara i positionen ´a la ostbåge.
En annan klassiker är att vederbörande torkar händerna på handduken, som faller ner på golvet och ligger kvar. Vederbörande tittar på den, vänder ryggen, släcker och går. Att plocka upp den är tydligen en ansträngning som är omöjlig att genomföra.
Ofta kan den osynliga röran utlösa dramatiska reaktioner hos mig, ungefär som en allergisk chock.
I en sådan situation kan jag inte tänka klart, svär, ser svart och tänker på hur livsviktig jag är för min familj då jag vet vart allt skräp finns eftersom det är bara jag som ser den. Den återkommande tanken är "va´fan hade de gjort om jag hade gått och dött?"
Dammsugaren fixar det som kommer igenom munstycket, resten hamnar i en plastpåse. Och jag hänvisar till båda, då jag hör vederbörande ropa - "har du sett min...?"
Pennor i sängen, leksaker under fötterna, strumpor som inte är tvättkorgen, fjärrkontroll på spisen, häftapparat på badkarskanten, oj - här ligger en tandborste.
Och ingen annan än jag verkar varken bry sig eller se detta. Fram tills vederbörande ägare ropar -"har du sett min...?"
Tänk så många timmar man spenderar på att bara vara i positionen ´a la ostbåge.
En annan klassiker är att vederbörande torkar händerna på handduken, som faller ner på golvet och ligger kvar. Vederbörande tittar på den, vänder ryggen, släcker och går. Att plocka upp den är tydligen en ansträngning som är omöjlig att genomföra.
Ofta kan den osynliga röran utlösa dramatiska reaktioner hos mig, ungefär som en allergisk chock.
I en sådan situation kan jag inte tänka klart, svär, ser svart och tänker på hur livsviktig jag är för min familj då jag vet vart allt skräp finns eftersom det är bara jag som ser den. Den återkommande tanken är "va´fan hade de gjort om jag hade gått och dött?"
Dammsugaren fixar det som kommer igenom munstycket, resten hamnar i en plastpåse. Och jag hänvisar till båda, då jag hör vederbörande ropa - "har du sett min...?"
Kommentarer
Trackback
