tänd en cigg och låt den brinna...

jo, det är sant! Ännu en gång har jag beslutat mig för att sluta röka. Jag vet att alla vänner och bekanta skakar på huvudet och skrattar. Det skulle jag också göra om jag vore någon annan. Men just nu har jag bara en längtan; att inhalera de cancerframkallande ämnen som dämpar mitt stirriga jag. De fem bananer jag har tryckt i mig har inte hjälpt ett dugg. Bläärk. Ska lägga mig nu. Har jag tur så hittar jag nikotinplåster i medicinskåpet. Jag slutade ju inte sist, vilket jag ångrar nu...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0